Vårdagjämningen är ett årligt fenomen där dag och natt är nästan exakt lika långa över hela jorden. Detta inträffar när solen står rakt över ekvatorn, vilket innebär att dess ljus fördelas jämnt mellan norra och södra halvklotet. För oss på norra halvklotet markerar vårdagjämningen slutet på vintern och början på den efterlängtade våren.

När inträffar vårdagjämningen?

Vårdagjämningen inträffar runt den 20 eller 21 mars varje år. Det exakta datumet varierar något beroende på jordens omloppsbana och skottår. Vid denna tidpunkt korsar solen himmelsekvatorn från söder till norr, vilket gör att ljuset börjar dominera mer och mer på norra halvklotet.

Efter vårdagjämningen blir dagarna längre än nätterna, och förändringen sker snabbt – särskilt i Sverige där ljuset ökar i snabb takt ju längre norrut man befinner sig.

Varför är dag och natt lika långa?

Vid vårdagjämningen träffar solens strålar jordens yta i en sådan vinkel att dag och natt blir nästan exakt 12 timmar långa överallt på planeten. Detta beror på att jorden inte bara roterar runt sin axel utan också lutar i sin bana runt solen.

Det är dock en liten skillnad i längd mellan dag och natt, även vid vårdagjämningen. Atmosfärens ljusbrytning gör att vi ser solen några minuter längre än vi egentligen borde, vilket innebär att dagen är något längre än natten.

Vårdagjämningen i Sverige

I Sverige markerar vårdagjämningen en tydlig förändring i naturen. Efter denna dag märks ljuset allt mer, och i de södra delarna kan vårblommor börja slå ut. Samtidigt ligger snön fortfarande kvar i stora delar av Norrland, men med längre dagar och starkare solstrålar börjar vintern sakta men säkert ge vika.

Många ser vårdagjämningen som en symbolisk tidpunkt då mörkret besegras av ljuset, en tid då vi rör oss mot varmare och ljusare dagar.